Vem Vet.

Hej,

Sitter på praktiken och njuter av solens värmande strålar.
Livet känns mer hoppfullt idag. Även om kylan biter på kinderna.
Men jag tror mkt är tack vara alla er, alla underbara människor som bryr sig,
Som finns där för mig. Jag är evigt tacksam!

Som sagt är det bara en dag kvar innan jag är färdig USKA känns så skönt.
Nu är jag någo som farmor skulle ha sagt.
Nu har jag en utbildning, och jag har snart ett jobb,
Ett meningsfullt jobb som jag vet jag kommer att älska och trivas med.
Ett jobb där mina egenskaper och min personlighet passar perfekt.
Där jag är den kunniga och den fantastiska människa jag är.
Nu kan jag äntligen hjälpa människor med dokumenterad kunskap.

Har skrivit på relegering nu inför vik. Känns bra.
Allt går enligt plan. Och jag känner att glädjen finns inom mig återigen.
Även problemen består så, känner jag inget behöv av att gråta mer. Inget behöv av att sörja,
inget behöv av att inte uppskatta det lilla.
Men tills den dag dom ändra sin inställning och sina regler så kommer jag förevigt avsky de som bestämt att jag inte är lika mjt värd som alla andra. Men det bästa är, jag behöver inte tänka på er hela tiden. Även om jag borde så kan jag på nått sätt stänga av.
Önskar bara att ni visste mitt hat, min sorg och besvikelse.

Men men, blir inte alltid som man har tänkt sig.
Kan bara va tacksam över min familj och mina vänner.
Jag hoppa att ni vet att jag finns här för er, och att jag är stark och klarar av allt.
Puss!! Önskar er alla en underbar dag.